Saarna Klosterin kirkossa/Predikan i Klosters kyrka 10.10.2021

(Samma på svenska, rulla ner...)

Kiitospäivä

1.vsk.


Daavid ylisti kansan edessä Herraa:

»Ylistetty olet sinä, Herra, isämme Israelin Jumala, aina ja ikuisesti! 

Sinun, Herra, on suuruus ja voima, kunnia, kirkkaus ja valta, sillä sinun on kaikki, mitä on taivaassa ja maan päällä. Sinun on kuninkuus, sinä olet kaikkea muuta korkeammalla. Sinulta tulevat rikkaus ja kunnia, kaikkea sinä hallitset. Kaikki voima ja valta on lähtöisin sinulta, sinun vallassasi on tehdä suureksi ja väkeväksi kenet tahdot.

»Nyt me kiitämme sinua, Jumalamme, ja ylistämme nimesi kunniaa. Sillä mikä olen minä, tai mikä on minun kansani? Kuinka me itse pystyisimme antamaan tällaisia lahjoja? Sinulta me olemme kaiken saaneet, sinulta on tullut kaikki, minkä sinulle annamme.

(1.Aik.29:10-14)


Kiitos! Tuo pieni, jokapäiväinen sana. Olemme oppineet, että on kohteliasta kiittää esim. kaupan kassalla, silloin kun joku auttaa meitä, kun saamme kehuja tai silloin kun saamme joltakin lahjan. Kiitämme ystäviä mukavasta illasta ja työkavereita päivästä. 


Mutta kuinka usein pysähdymme miettimään syvemmin, mitä kaikkea tuo pieni sana pitää sisällään? Mistä sinä olet juuri tänään kiitollinen? Toisinaan ‘kiitos’ tulee kuin itsestään, toisinaan taas on vaikeaa löytää kiitollisuuden aiheita, varsinkin silloin kun elämässä on isoja huolia ja murheita. Arkisen kiireen keskellä taas erehdymme pitämään monia asioita itsestäänselvyytenä, kuten kattoa pään päällä, vaatteita ja ruokaa sekä maata jossa voimme elää vapaina ja rauhassa. 


Tänään on kirkkovuodessa kiitospäivä, jota vietetään aina lokakuun toisena sunnuntaina. Päivän aiheena on ylistyslaulu joka kuuluu ainakin virsien valinnassa, laulu kajahtaa tänään enemmän duurissa ja ehkä astetta korkeammalta. Mutta ajankohta viestii siitä, että kiitospäivänä on ollut tapana kiittää myös luonnosta ja maan antamasta sadosta. Syksyllä luonto antaa meille parastaan, puut hehkuvat kauniin keltaisena, oranssina ja punaisena, ja saamme nauttia kaikesta siitä ravinnosta joka on lämpimän kesän aikana kasvanut. Myös tänne kiitospäivän alttarille on koottu erilaisia maan antimia. Aikanaan on ollut tapana, että kiitospäivänä maanviljelijät toivat kirkkoon viljaa, juureksia ja muita satonsa hedelmiä. Jumalanpalveluksen jälkeen ruokavarat saatettiin myydä, ja niistä saadut varat jaettiin apua tarvitseville. 


Kiitospäivä on siis hyvä hetki muistaa myös luomakuntaamme, tätä maata joka ruokkii meidät. Luonnonvarat ovat yhteisiä, Jumalan lahjaa jotka hän on antanut meidän käyttöömme, ja antanut meille tehtävän viljellä ja varjella tätä maata. 


Kun käännymme rukoillen Jumalan puoleen, saamme jättää hänelle huolemme ja pyytää apua. Mutta yhtä tärkeää on myös muistaa kiittää ja ylistää Jumalaa kaikesta siitä hyvästä mitä olemme saaneet. Kiitollisuutta voi myös harjoitella. Jotkut ovat ottaneet tavaksi pitää kiitollisuuspäiväkirjaa, mutta jokainen meistä voi silloin tällöin kirjoittaa paperille, kertoa ystävälle tai laskea ainakin yhden käden sormilla asioita joista on kiitollinen. Kiitoksessa on paljon voimaa silloin kun se tulee kaikesta sydämestä ja kiitollinen mieli tuo iloa sekä itsellemme että muille. Kun olemme itse kiitollisia kaikesta siitä hyvästä mitä meillä on elämässämme, olemme myös anteliaampia jakamaan sitä hyvää toisille. Niin kuin myös päivän Vanhan testamentin lukukappaleen viimeinen jae kuuluu; “Sinulta me olemme kaiken saaneet, sinulta on tullut kaikki, minkä sinulle annamme.”



Tacksägelsedagen

1. årgång 


GAMMALTESTAMENTLIG

Första Krönikeboken kapitel 29, vers 10-14


Inför hela församlingen prisade David Herren: ”Prisad vare du, Herre, vår fader Israels Gud, från evighet till evighet.

Dig, Herre, tillhör storhet och makt och härlighet och glans och majestät, ja, allt i himlen och på jorden. Ditt är riket, Herre, och du är den upphöjde härskaren över allting.

Rikedom och ära kommer från dig, och du råder över allting. I din hand är kraft och styrka, allt har du makt att göra stort och starkt.

Och nu, vår Gud, tackar vi dig och lovar ditt härliga namn.

Ty vem är väl jag och vad är mitt folk att vi själva skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor? Nej, från dig kommer allt, och det vi givit åt dig har vi fått ur din hand.



EVANGELIUM

Lukasevangeliet kapitel 17, vers 11-19


Under sin vandring mot Jerusalem följde han gränsen mellan Samarien och Galileen.

När han var på väg in i en by kom tio spetälska emot honom. De stannade på avstånd

och ropade: ”Jesus, mästare, förbarma dig över oss!”

Då sade han till dem: ”Gå och visa upp er för prästerna!” Och medan de var på väg dit blev de rena.

En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk. Med hög röst prisade han Gud

och kastade sig till marken vid Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier.

Jesus frågade: ”Blev inte alla tio rena? Var är de nio andra?

Är det bara den här främlingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?”

Och han sade till mannen: ”Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.”

Tack! Tack så mycket! Ja, tack! 


Vi säger tack i kassan i mataffären, när någon har hjälpt oss, eller om någon ger oss en gåva. Vi tackar våra vänner efter en trevligt kväll, och kollegor efter en arbetsdag. Vi har lärt att det är gott uppförande. Tack - så liten vardaglig ord, men ibland det är bra att stanna om en stund och fundera, vad det verkligen betyder.


Vad är du tacksam för idag? Kanske du kan fundera det under mässan och berätta till någon som sitter med dig i kyrkkaffe. Vissa dagar är det lättare att känna tacksamhet. Men hur kunde vi lära oss att vara tacksam även i svåra tider i livet? Det är lätt att ta många saker för givet. Vi kanske tänker att vissa saker, t.ex. hem, mat och kläder som självklarheter innan vi förlorar någonting. 


Så idag är det tacksägelsedagen i kyrkoåret, och temat på dagen är lovsång. Det kan vi väl höra i dagens psalmer. Bibeltexterna handlar om tacksamhet och sång över livet och det Gud ger. 


Tacksägelsedagen firas alltid den andra söndagen i oktober. Tidpunkt mitt i hösten påminner att vi ska också visa tacksamhet mot skapelsen och alla jordens frukter. En utbredd tradition är att på denna dag föra frukter och annat till kyrkan som man ibland delar ut i församlingen eller säljer ut till förmån för behövande. Vi äger inte jordens naturtillgångar, utan allt gott kommer ur Guds hand. 


När vi ber, vi får lämna alla våra tunga bördor till Gud och be om hjälp. Men lika viktigt är också tacka och lova Herren. Man kan också öva tacksamhet. Man kan skriva tacksamhetsdagbok, berätta till någon vän eller bara ta en stund och skriva ner till papper om saker man är tacksam över. ‘Tack’ är en liten ord med mycket kraft, om vi är tacksamma av hela vårt hjärta. Tacksam hjärta kan bidra glädje både till oss själva och till andra, och allt det gott vi har fått från Gud vi kan lära oss att dela med varandra.  Som det står också i sista versen av dagens gammaltestamentliga läsning; “--Från dig kommer allt, och det vi givit åt dig har vi fått ur din hand. 






Kommentit

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Predikan på tredje advent i Klosters kyrka 15.12.2024

Saarna Korkalovaaran kappelissa 30.8.2015

Predikan på morgonmässa i S:t Eskil kyrka 2.4.2025