Predikan i kvällsmässa 7.9.2021

14. Söndag efter trefaldighet

1. årgång, Enheten i Kristus

Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse,

alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek.

Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten:

en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp.

En är Herren, en är tron, ett är dopet,

en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.

Efesierbrevet kapitel 4, vers 1-6

“Du är här, jag är här, vi är här tillsammans.” Dessa ord brukar vi alltid börja våran mässa. Det är första kvällsmässa för en lång, lång tid. Vi samlas till kyrkan för att be för varandra, sjunga tillsammans och ta emot nattvarden. Och så gör många människor överallt på jorden. När vi pratar om kyrka, vi pratar inte bara om den här kyrkobyggnaden, inte bara om svenska kyrkan, utan alla kristna, som har blivit döpt eller ska döpas till Kristi världsvida kyrka. Veckans tema i kyrkoåret är enheten i Kristus. 

Det står i söndagens episteltexten från Efesierbrevet; En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar 

genom allt och finns i allt.

Gud finns överallt, inte bara i kyrkan. Vi kan be, sjunga eller läsa Bibeln också ensam i hemma, men vi kan inte uppleva gemenskap på samma sätt ensam i hemma så som i kyrkan, i gudstjänst. I Bibeln jämföras kyrkan som Kristi kropp, och vi är alla olika kroppsdelar, alla har olika uppgifter men vi är alla lika värda. 

Speciellt detta är viktigt att komma ihåg, nu när vi har en ny terminstart och vi samlas tillsammans på gudstjänster och ungdomskvällar. Vi har olika åldrar, olika bakgrund osv. Det är några som har varit här nästan varje tisdag för många år, och några som har kommit med senare. Det är olika frågor och tankar om tro och Gud, det är kanske några som söker sig själv. Jag hoppas att vi ska ha många fina kvällar under hösten, och att vi det är mycket vi kan lära oss från varandra. 

Snart har vi en bönestund. I kväll, när vi lägger stenar till altaret, vi kan tänka oss själva som byggstenar i kyrkan, vi bygger den här församling tillsammans. Och det är Guds Heliga Ande som gör att alla stenar håller ihop.